8/ Godsägaren August Ericsson

- Inlägg nr 8: Min morfar August Ericsson

När Andreas på Kyrkbyn i maj 2025 sålde det sista av gården Kyrkbyn till storbonden Albin Skure på Vendle gård, var arealen cirka 100 ha, varav 84 ha var åker. På t ex 1940-talet var arealen betydligt större och bredde ut sig både åt söder och väster. 
En bild tagen av Google Earth visar de nuvarande byggnaderna på Kyrkbyn, vilka fanns redan på morfars tid.

Från Lantarbetarstrejken 1920 utanför stallet.

På detta foto från c:a 1950 står förutom 11 släktingar också 11 av gårdens viktigaste personer: rättare, kusk, trädgårdsmästare och lagårdsförman.

Men de flesta som arbetade på gården var mjölkerskor, lagårdskarlar, stalldrängar och pigor. Fram till 1940-talet fanns också statare. När gården mekaniserades med mjölkmaskiner och tröskverk kring sekelskiftet 1900 och traktorerna från 1920 minskade antalet anställda.

Av min vän Kurt Larsson på Kolbäck hembygdsförening fick jag ett tidningsurklipp från Köpingsposten 1903.

200 kronor år 1903 motsvarar ungefär 15 000–16 000 kronor år 2026. En dräng kunde ha omkring 250–350 kr per år i kontantlön.
Av samma notis framgår att morfar August Ericsson tar över Kyrkbyn efter Gammal-Eric den 14 mars 1903.

Redan mitten på 1800-talet fanns ett bränneri (se förra inlägget), där bland annat potatis blev brännvin. 
Detta är brännvinsladan invid Eriksgatan upp till Nya Kyrkbyn (till höger i bilden). Ladan finns inte kvar och hela gärdet är nu bebyggt. Fotot är taget på bron över Kolbäcken. Det är den mörka Kolbäcken som givit Kolbäck dess namn år 1337. Nere till vänster flyter Kolbäcksån.

I bränneriet fanns mycket utrustning bland annat måttkärl för våtvaror. Jag har ärvt en del av den ursprungliga uppsättningen. 

Den näst största kannan är speciellt intressant, därför att den tydligt genom sin kröning visar hur fusk förhindras.

I underbloggen "Brännvinsmått" förklaras hur.

Foto på August Ericsson (1867-1950) togs i en ateljé - kanske 1920.

Han bär två förtjänsttecken. Jag lät Copilot analysera bilden ovan:
August Ericsson bar två insignier ur Kungliga Nordstjärneorden. Runt halsen bär han Kommendörstecknet, ett vitt kors i svart band. På bröstet sitter den tillhörande kraschanen, en silverstjärna med ordens mittmedaljong. Kombinationen av halskors och kraschan visar att han tilldelats en högre grad inom orden.
Nordstjärneorden gavs till civila personer som gjort betydande insatser för stat, samhälle eller yrkesliv. Morfar erhöll sina tecken för långvarigt och förtjänstfullt arbete i offentlig och samhällelig tjänst.

{Ordnarna och mycket av Augusts efterlämnade material finns på Västmanlands läns museum i Västerås inlämnade av sonen Torsten.}

Det var Gammel-Eric, som genom sitt arbete och skicklighet, lade grunden till godset Kyrkbyns framgång och förmögenhet. Det förvaltades och utvecklades sedan av sonen August Ericsson, som var utbildad agronom på Ultuna. 
Framgångssagan skulle kunna jämföras den digitaliseringsvåg som började med transistorn på 1950 och svepte över världen till andra sidan millennieskiftet 1900 till 2000. Med stöd av ChatGPT har jag fått till denna essä.

*****