7/ Mormor Mia - Svallingen från Mölntorp

Inlägg nr 7: Släkten Svalling på mormors sida.

Svallingsläkten har sina rötter i norra Södermanland, där soldaten Olof Jonsson tog namnet Svalling på 1700-talet. Under 1800-talet växte släkten fram som en av Eskilstunas mest framstående smedfamiljer. Bröderna Emanuel och Olov Fredrik Svalling drev verkstäder som tillverkade fickknivar, sablar och hushållsverktyg, och deltog i internationella utställningar.

Mia Svallings föräldrahem i Mölntorp

Med det arvegods, som jag nu har, finns bland annat matbestick med tillverkningsstämplar och monogram. 

Jag skickade bilderna till Copilot som analyserade stämplar och monogram. Det resulterade i uppgifter om mormors historia innan hon gifte sig med August den 16 juni 1898.

Emanuels son, Gustaf Emanuel Svalling (1837–1913), utbildad svärdsfejare, drev smedjan i Mölntorp vid Kolbäcksån. Där finns Svallings väg.

Han grundade 1871 tillsammans med sin svärfar C. J. Lamberg en smidesfabrik vid Kolbäcksån i Mölntorp. År 1871 gick han ihop med patron Pehr Magnus von Unge vars svåger var smedmästare på Mölntorps smidesfabrik. Med hjälp av vattenkraften tillverkades bl a strykjärn, liar, navare, fäktvapen och besman (som är pluralis).

Strykjärn tillverkade i Mölntorp. 

De två små järnen med tydlig stämpel. Mässingsjärnet värmdes upp med glödande kol eller en upphettad järnklump, som placerades i järnet vid luckan baktill.

I ett av våra gästrum på Solbacken i Nyköping hänger ett besman. Det är ett av människans enklaste och finurligaste verktyg, som använts i många olika sammanhang.Besmanet är tillverkat för cirka 100 år sedan av G.E. Svalling & Co i Mölntorp. Stången är graderad upp till 10 kg. Det är 1 m långt. Detta är handtagets ända med lite information.

Dessa skridskor från c:a 1900 är riktiga dyrgripar, som jag ärvt efter morfar August via min mor. Dessa remskridskor från Eskilstuna Jernmanufaktur kallades ofta “Svallingar” i folkmun, efter smeden Emanuel Svalling som tillverkat dem.

I Mölntorp växte Maria ‘Mia’ Svalling upp tillsammans med sina syskon Ester, Signe, Anna, ‘Lalla’ och Gottfrid. Fadern hette Gustaf Emanuel Svalling.  

Sambandet mellan släkterna Ericsson och Svalling

Kopplingen mellan släkterna Ericsson och Svalling i Kolbäcksbygden vävs samman genom de starka banden mellan de stora gårdarna och de framväxande industrierna under sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Morfar Eric August Ericsson, var som godsägare i Kyrkbyn en central figur i det lokala näringslivet precis samtidigt som Svallingfamiljen expanderade sin industriella verksamhet i Mölntorp. Det fanns ett naturligt beroendeförhållande mellan jordbruket och industrin på den tiden, där godsägarna och industriledarna ofta rörde sig i samma sociala kretsar och samarbetade kring bygdens utveckling. Genom Mia Svalling och hennes giftermål in i familjen på Kyrkbyn hamnar hon mitt i skärningspunkten mellan den gamla jordägande aristokratin och den nya tidens framgångsrika industriella entreprenörer som Svallings representerade. (Efter en bearbetad chatt med Copilot)

Mia blev telefonist och även chef på Kolbäcks telefonstation. Detta är den förtjänstnål hon erhöll. Det är sonen Eric Egerö som skrivit lappen med texten "Mia Svalling Ericsson (mors) telegrafistnål."

Mia Svalling
Ericsson
(min) telegrafistelev
Var telegrafist
i Hallstahammar
Var chef för telegrafstationen till
inflyttning till
Kalbäck

*****