23/ Min barndom på Sjöbacka

23/ Min barndom på Sjöbacka

Jag föddes i sängkammaren mitt på julafton tisdagen den 24 december 1935. Det var barnmorskan Irma Blomstrand som hjälpte mig ut. Hon hade blivit skjutsad med häst och släde eftersom vintern kom redan i december på den tiden. Hon hade bråttom att åka vidare för att förlösa provinsialläkaren Werdenfels´ dotter Kerstin, som sedan blev min klasskamrat i 10 år.  

Göran den 27 augusti 1936

Dagen till ära hade pappa varit omtänksam och köpt en radioapparat av märket Radiola - en present till mamma.

Den blev central i hemmet. Nu kunde familjen lyssna på radio tillsammans. Programutbudet var knapert - nyheter, väderrapporter, aftonbön och söndagsgudstjänst, grammofonmusik. Dagens program avslutades med att nationalsången "Du gamla du fria" spelades.

Barnens brevlåda började sändas redan 1925 med Sven Jerring - "Farbror Sven" - som programledare. Programmet blev en riktig långkörare och lades inte ned förrän 1972.

Radion ersatte pappas gamla kristallmottagare,  Den kunde bara en person lyssna på, eftersom den krävde hörlurar. Den såg ut nästan så här - fast var i mycket sämre skick än denna.

Den blev flera år senare en intressant leksak, som jag och min bror Erik hittade undanlagd på uthusets vind. När mamma en gång stod nedanför trappan och frågade vad jag gjorde, svarade jag: ‘Ingenting.’ När Erik fick samma fråga, svarade han: ‘Håller i’. Ridå!

Det hade - och har ännu - sina sidor att vara född på Julafton. Men mina föräldrar var förståndiga. Förmiddagen var min födelsedag. Något födelsedagskalas var det aldrig fråga om. Lekkamraterna var naturligtvis hemma. Det var ju likadant när jag var vuxen. Däremot väller nu för tiden in gratulationer på sociala medier.
I vår familj uppvaktades 'födelsedagsbarnet' oavsett ålder på morgonen med en födelsedagsbricka med en 2-krona och en speciell 'tomtegubbe' med ljus samt en present. Under årens lopp har det gått åt några tomtegubbar, för de fladdrande stearinljusen tände på tomtens skägg.

Detta är från min 90-årsdag julafton 2025.

När Erik och jag var barn uppvaktades vi även på namnsdagarna på motsvarande sätt, men då med en 1-krona. Med åren ökades myntvalören till 5-krona och guldtia.  

Några händelser från min barndom som jag minns speciellt.
 

Erik - nästan 2 år yngre - och jag bråkade mycket. Jag tyckte att han retade mig. Han såg det nog inte på samma sätt. En gång hade vi blivit osams, så jag sprang upp till sängkammaren och stängde dörren. Han var strax där med en eldgaffel som han slog in i dörren. Det blev ett stort märke i dörren som fanns kvar i många år. Jag minns inte hur föräldrarna reagerade.
Det normala straffet var risbastu. Och just bakom sovrumsdörren satt riset fastklämt upp vid kakelugnens spjäll. Risbastun bestod av att pappa. Pappa satt på en stol och byxorna neddragna fick man några slag på den bara rumpa. Hur många slag berodde på hur allvarlig förseelsen var.
Det fanns en annan mildare behandling. Det var 'titta tol' (ja vi var så små att vi inte lärt oss säga 's'), vilket betydde att man skulle sitta stilla på en stol och vara tyst en viss tid. Det var svårt för en liten kille med 'mycket spring i benen'. 

Det var populärt att tillverka slangbellor. En slangbella är en bit av en trädgren, som ser ut som ett stort Y. Upptill spände man ett kraftigt gummiband ofta från en konserveringsburk av glas.

Med slangbellan i fickan klättrade vi upp i ett träd i trädgården. Där satt vi och väntade på något lämpligt byte, som kunde vara en ekorre. Ammunition var stenkulor eller småstenar, vilket var billigare. Om vi satt i körsbärsträdet och bären var mogna passade vi på att äta. Då brukade vi också tävla i två grenar: dels att spotta körsbärskärnor så långt som möjligt, dels att först fylla munnen med körsbär och sedan spotta ut så många kärnor som möjligt. Vi lyckades faktiskt skjuta en ekorre en gång, men vi hade väldigt dåligt samvete efteråt. 

Så här ser Sjöbacka ut i dag. Där bor Jenny, som med sin man Torbjörn under många år rustat och byggt om Sjöbacka till ett riktigt paradis på småländska höglandet 294 meter över havet. Päronträdet (gråpäron) fanns redan när jag var barn och boken planterade vi någon gång på 1940-talet.

Bakom villan fanns torrdasset/hönshuset samt uthuset, som nyligen byggts om till en fin gäststuga med musikstudio till Jennys grabbar.

Video från resan till Holland den 21 april 2026 från Storesjön med Tallö

samt Karsås med Sjöbacka. Jag filmade bland annat Sjöbacka från snabbtåget som körde drygt 1 km med 160 km/tim. För 80 år sedan fanns det godståg, persontåg och snälltåg. Snälltåget var inte 'snällt' på något vis. Ordet kommer från tyskan där ett snabbt tåg heter 'Schnell-zug'.

En skärmbild från videon syns Sjöbackas östra fasad och det stora bokträdet. Till höger ligger uthuset.